DJUR SOM OBSERVERATS I OMRÅDET

MÅNGA DJUR HAR SETTS PÅ SNICKARSTIGEN

Under åren har vi sett många vilda djur på Snickarstigen. Nedan kan du läsa mer om vilka vilda djur som setts i området.

Här är några av vilddjuren som setts på Snickarstigen. Vi väntar nu på första vildsvinet, de har redan siktats i Salem och på andra håll i länet!

Dägggdjur (10) Rådjur, mindre skogsmus, större skogsmus, fälthare, nordisk fladdermus, älg, grävling, ekorre, räv, igelkott.

Fåglar (43) Skata, kråka, korp, steglits, talgoxe, blåmes, nötväcka, gulsparv, stjärtmes, rödhake, större hackspett, mindre hackspett, gröngöling, spillkråka, duvhök, sparvhök, morkulla, gråsiska, grönfink, grönsiska, stenknäck, ärtsångare, koltrast, björktrast, ringduva, domherre, sidensvans, bofink, rödstjärt, svart vit flugsnappare, lövsångare, havsörn, pilfink, fasan, rörsångare!, fiskmås, sånglärka, häger, sädesärla, grå flugsnappare, trana, grågås & kanadagås.

ANNAT

Mördarsnigel, skogssnigel, vinbärssnäcka, vanlig groda, och citronfjäril

Här finns en härlig historia om en Fasantupp och Rune Johansson som bodde här. Den är skriven av Lasse i 41:an, vår egen författare, krönikör och kåsör:

Har du sett något vilt djur som inte finns på listan nedan, gärna meddela styrelsen.

Fasantuppen gick på Johanssons (hus 44) baksida och vi kunde iakttaga den ifrån vårt köksfönster. Plötsligt kommer Rune ut via altandörren och då trodde vi tuppen skulle flyga iväg. Nej då, den bara tittade på Rune och började gå honom till mötes. Rune såg den inte först, men så tvärstannade han och såg förvånad ut minst sagt. Tuppen fortsatte mot honom och till slut backade Rune och tuppen följde honom i raskt trippande, så Rune klev in genom altandörren igen. Då vände tuppen och såg nöjd ut, hur man nu kan vara säker på det.

Han gick ner på gräsmattan igen. Rune försökte ta sig ut igen, nu med tydlig avsikt att mota bort tuppen. Dock ett fruktlöst försökt!

Tuppen visade samma intresse för Rune igen, som fick fly in via altandörren, då tuppen satte lite fart efter honom. Normalt sett räddes Rune aldrig för något vare sig det var fan eller hans farmor, men nu gick han på den beryktade pumpen.

Troligen uppfattades Rune av fasantuppen som en rival, och ville nog ta strid om sitt inrutade revir. Till slut ledsnade tuppen eller ansåg sig såsom segrare, för den for glatt (tror jag) skriande iväg, hän över asptopparna, bort mot vår blå skola.